Nätverket för kvinnor inom räddningstjänsten
Nätverket Kvinnor inom Räddningstjänsten

Sammanställning Nätverksträff Almåsa Kursgård 2008

Bakgrund:
Förra året var vi i Örebro på den första nätverksträffen. Vi var 28 av ca 50 kvinnliga brandmän. Där bestämdes det att vi skulle försöka ha en träff efter ett år igen och att Södertörns Brandförsvar (SBFF) fick överta stafettpinnen. Detta var lämpligt eftersom det arbetar 7 tjejer inom det förbundet. I år hade man ett något större utbud av tjejer och totalt kom det 45 av ca 65 heltidskvinnor. Mona Hjortzberg på SBFF har varit den som organiserade detta tillsammans med 6 av sina kollegor.

Dag 1
Vi började med en jättefin lunch kl 12:00 på Almåsa Kursgård söder om Stockholm. Vid kl 13:00 fick vi ta plats i ett konferensrum där blev vi indelade i grupper om ca 7 tjejer i varje. Grupperna fick var sitt diskussionsämne och skulle efter grupparbete redovisa vad man hade kommit fram till.
Diskussionsämnena var: Graviditet | Jämställdhet | Kläder/Material | Anställning | Träning/Pension | Omklädningsrum/Lokaler

Vice Brandchefen Lars-Göran Uddholm på Södertörns Brandförsvar hälsade oss välkomna.
Sen satte vi oss i de indelade grupperna med vårt tilldelade diskussionsämne. Vi skulle diskutera, berätta våra synpunkter och sedan sammanställa.

Kl 14:00 fick vi besök av OS-medaljören Anders Olsson (tävlar i handikapp-simning) som höll ett mycket gripande och intressant föredrag om sitt liv innan och under elitsatsningen. Trots alla missöden som han hade drabbats av under hela sitt liv var han otroligt tacksam för att han hade sin familj och simningen. Han hade glimten i ögat också för som han uttryckte det: ”Jag är inte handikappad, jag är bara hjulbent”

Efter föreläsningen och fika presenterade Nils Zetterberg, brandman i Södra Roslagens Brandförsvar, ett projekt som handlar om Jämställdhet och mångfaldsfrågor.
Han berättade om deras svårigheter att rekrytera kvinnor, hans projektarbete bestod av 3 delar: 1. Analysera/inventera Jämställdhetspolicyn, 2. Prioritera och åtgärda brister och 3. Utvärdera projektet (ska ske under december 2008).
Han har dessutom informerat anställda om jämställdhetspolicyn och diskrimineringslagen. Han tog in synpunkter på vad de tyckte om kvinnor inom Räddningstjänsterna både positiva och negativa där det fanns skrämmande svar från de negativa. Bland annat så ansågs det farligt med kvinnor i Räddningstjänsten, vi utgör hot mot männen, att inte alla kvinnor passade att rökdyka ex men det fanns även många positiva synpunkter.
Alla anställda ska utbildas i jämställdhet och mångfald. De vill göra jämställdhet till en vardagsfråga, t.ex ha med ämnet på dagordningen på arbetsplatsmöten. De skulle också ställa krav vid upphandlingar och rata leverantörer av kläder som inte har ett utbud där man kan välja mindre storlekar på kläder/skor. Man skulle också anpassa lokaler, omklädningsrum, och se över redskapens placering i fordonen. De kommer att upprättas handlingsplaner för gravida och ammande brandmän. Förbundet har inte krav vid rekrytering på att den sökande har SMO-utbildning, för att få fler med annan etnisk bakgrund att söka.

Ytterligare en talare äntrade scenen; Susanne Gällhagen, ombudsman för Kommunal i Stockholms Län. Hon arbetar med ett projekt genom Lunds Högskola som ska vara klart 2010. Susanne är förändringsledare och hanterar frågor rörande jämställdhet och mångfald, fokus ska ligga i att ändra attityder, normer och värderingar.
Hon pratade lite om skillnaden på Jämställdhet och Jämlikhet, där Jämlikhet visar på skillnaderna mellan grupper och Jämställdhet betyder skillnad mellan kön.
Vidare så tyckte hon att det är många som vill ha in kvinnor inom Räddningstjänsten fast det är inte många som arbetar aktivt för att förbereda/förbättra för kvinnor. ”Det är intressant att arbeta med jämställdhet för att det kan bara bli bättre”.

Det pratades en del om skillnaderna på Kvotering och Positiv särbehandling. Det som är viktigt att veta är att kvotering är olagligt i Sverige. På grund av okunskap finns det ändå de som är kritiska till den positiva särbehandlingen och anser att den är en omvänd diskriminering.
Kvotering: går ut på att reservera en viss ”kvot” för en underrepresenterad grupp och (så länge det finns aktuella sökande inom denna grupp) enbart gynna den mest kvalificerade inom denna grupp, oavsett om det kan finnas mer kvalificerade inom någon annan grupp. Exempelvis, om man beslutat att hälften av alla undersköterskor på en arbetsplats skall vara män, så anställer man bara de mest kvalificerade männen, så länge männen är underrepresenterade. Susanne tog exempel från USA där kvotering är tillåtet i vissa delstater.
Positiv särbehandling: är när personer från av det underrepresenterade könet, av missgynnade och/eller underrepresenterade grupper, ges förtur vid till exempel tillsättning av tjänster på en arbetsplats. Det kan ske genom att arbetsgivaren, om två personers meriter bedöms likvärdiga, konsekvent väljer den kandidat som tillhör den missgynnade eller underrepresenterade gruppen. Dock måste meriterna uppfylla minimikraven som arbetsgivaren har ställt.

Anders Axelsson från Räddningsverket var näste talare, han ansvarar för organisationsfrågor rörande operativ räddningstjänst och arbetar nu med projektet ”Ökad mångfald” i den nya myndigheten MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som ersätter Krisberedskapsmyndigheten, Statens Räddningsverk och Styrelsen för psykologiskt försvar).
Varför är det så lite kvinnor inom räddningstjänsterna?
Vad är den allmänna åsikten om vad kvinnor är och hur har den varit tidigare? Historiskt sett i t.ex barnböcker så gestaltas oftast en brandman som man, hur har det betydelse för den allmänna uppfattningen?
Hur spelar samhällets normer roll över vad som anses vara en brandman?
De skulle också se över rekryteringen av SMO-elever i framtiden.
Räddningstjänsternas rekryteringskrav skiljer sig också markant över landet men där kan inte Räddningsverket styra över Kommunerna, de kan bara lämna restriktioner eller förslag.
Anders pratade om att männen kanske känner sig hotade av att det förekommer kvinnor inom räddningstjänsten, då det tidigare alltid har ansetts som ett yrke där man måste vara man och stark.
Vi föreslog att de skulle ändra marknadsföringen av SMO-utbildningen så att fler personer med annan etnisk bakgrund och kvinnor söker och att man har en gemensam syn på diverse upphandlingar t.ex vid klädköp.

Dag 2

De 6 grupperna redovisade sina diskussionsämnen.

Graviditet:
• Enligt AFS § 13 så kan en gravid/ammande kvinna fortfarande placeras som chaufför då det endast står om rök- och kemdykning. HkBm (Kommunals projektgrupp för Heltidsanställda kvinnliga Brandmän) vill ändra på det och har skickat ett remissvar om detta. Om det går igenom så hamnar detta under gravida och ammande arbetstagare, vilket gör att även brandingenjörerna omfattas och fosterna skyddas.
• Vid graviditet bör man inte medverka vid praktiska övningar på t.ex utbildningar.
• Man är skyldig att vid kännedom anmäla till arbetsgivaren att man är gravid. Tjejer måste få information vid anställning om vad AFS´en säger om graviditet, viktigt att deltidare också får den informationen.
• Räddningstjänsten/Kommunen måste ha en handlingsplan som behandlar gravida, ammande och föräldralediga arbetstagare inom Räddningstjänsten (brandmän, befäl, ingenjörer) där det står vad som ska göras före, under och efter graviditet.
• Tjejerna ska ha rätt till att behålla OB och fysen under graviditeten vid dagtjänstgöring, då man inte ska få försämrade förhållande pga. att man är gravid.
• Innan återinträde skall det göras en läkarundersökning, eventuellt också ett arbets-EKG.
• Man kan påverka tillverkarna av kläder att tillhandahålla mammakläder.

Träning/Pension:
• Diskuterades om man vill jobba tills man är 58? Kroppen kanske säger ifrån, avtal kommer säkert att ändras och dessutom dina egna värderingar.
• Bra med fysgrupp och att ha fysansvarig i varje grupp.
• Mängden träning på arbetstid räcker oftast inte till utan tjejer får lägga mer tid.
• Vissa räddningstjänster har 2 fyspass/dygn och vissa har bara ett, men det finns de som inte har fys varje pass ens.
• Angående årliga tester, så verkar det inte som alla stationer har det, de har bara rullbandstestet, där vissa går 1 gång/år och andra kör vår/höst.
• Vore intressant med kostrådgivning/utbildning eller ha någon som är kostansvarig på stationen.

Lokaler/Omklädningsrum:
• Enligt Arbetsmiljöverket skall omklädningsrummen vara åtskilda, men vad betyder det egentligen? Räcker det om man kan duscha på logementet? Lika villkor man/kvinna.
• Ekonomi får inte vara skäl/hinder för skilda omklädningsrum
• Om räddningstjänsterna vill ha in kvinnor så måste dessa problem vara lösta innan anställning.
• Ha tydliga regler var som gäller vid gemensam bastu, exempelvis att alla bär handduk.
• Synd att det är tjejerna som ska driva dessa saker när det är arbetsgivarens ansvar.

Anställning:
• Framförhållning innan man anställer kvinnor.
• Handlingsplan före, under och efter graviditet.
• Vid annonsering, ha någon kvinna som kontaktperson om det redan finns i verksamheten.
• Vissa tycker att det inte får vara för mycket engagemang i att få in kvinnor till varje pris, detta kan slå fel.
• En del har vänt på uttagningsprocessen i rekryteringen och valt att ha intervjuer i första skedet sedan fystester.
• Prova På-dagar eller Info-kvällar är bidragsberättigade från SRV.
• Viktigt med information till all personal om jämställdhetsfrågor innan man anställer kvinnor. Med förberedelse för personalen blir förutsättningarna bättre.

Jämställdhet:
Man kan ha en Jämställdhetsombudsman på sin arbetsplats eller någon som arbetar extra med de frågor som rör jämställdhet.
Det diskuterades vad som behöver ingå i jämställdhetsplan där kan man antingen anta kommunens övergripande eller göra en lokal för räddningstjänsten.

Den ska innehålla:
• Anställningsvillkor
• Rekrytering
• Utbildning (kompetensutveckling)
• Arbetsmiljö
o Psykosocial (mobbing, sexuella trakasserier osv)
o Fysisk
• Graviditet (före, under, efter)
• Återgång till arbetet efter lång sjukskrivning, tjänstledighet eller föräldraledighet.

Viktigt att det står
• Mål (VAD är det som gäller)
• Åtgärder (HUR ska det lösas?)
• VEM är ansvarig?
• Tidsplan (NÄR?)

Kläder/Utrustning:
• Kan bli bättre, men vi måste ligga på själva, kräv rätt storlek. Som det ser ut nu så finns det vissa som får finna sig i 4 nummer för stora stövlar och för stora larmställ.
• Mycket problem med ytlivräddar och kemdräkterna.
• Som tjej kan man ingå i inköpsgruppen så har man större möjlighet att påverka.
• Sätt hårt mot hårt, anlita inte leverantörer som inte erbjuder mindre storlekar.
• Vissa stationer har betalda underkläder/badkläder, andra inte.
• Kräv att tillverkarna t.ex av hydraulverktyg gör de lättare.

Du kan påverka!

Efter diskussionerna och redovisningarna pratade Owe Halvors (Kommunals ordförande i det centrala branschrådet) om vad som händer inom räddningstjänsten inom 5-10 år.
• Utryckningsförarutbildningen för räddningstjänst, ambulans och polis är på tapeten dels på grund av att antalet olyckor med utryckningsfordon har ökat och dels för att alla räddningstjänster har så olika krav idag för chaufförerna.
• Det är konstaterat att det är förhöjd cancerrisk på våra arbetsplatser.
Vissa stationer har restriktioner att man måste särskilja smutsiga ställ i bilarna när man åker hem från larm.
Viktigt att man tvättar larmställen efter nedsmutsning eller exponering av rök.
Kommunal arbetar bland annat tillsammans med SKTF, Ledarna, AMV och SRV för att ta reda på vad det är som är farligt i vår arbetsmiljö.
• Vi måste se över våra arbetstider och försöka korta ned arbetstimmarna.
• Klimatförändringarna påverkar vår verksamhet i allt högre utsträckning: storm, översvämningar och skogsbränder.
• Kombitjänster är något för framtidens brandmän.

Gruppen HkBm (heltidsanställda kvinnliga brandmän) berättade lite om vad som hänt sedan förra träffen i Örebro.
• Det håller på att arbetas fram ett webbaserat forum för heltidsanställda kvinnliga brandmän där det kommer att finnas information som kan vara till nytta för oss men även fungera som en form av blogg där man kan skiva notiser och frågor till varandra.
• Gruppen var på Elmia-mässan och berättade om hur det var att arbeta som underrepresenterat kön i en mansdominerad värld.
• De deltog även på skyddsmässan i Stockholm i september.

Stefan Björkvist och Hannele Holmsten på Södertörns brandförsvar berättade om hur de arbetat med att rekrytera kvinnor:
• 1998 rekryterades och anställdes de första kvinnorna. Man såg över rekryteringskraven, vad behöver vi inom vår organisation? Det skulle spegla samhället i stort.
• Idag ska de se över sin rekryteringsgrupp, där en kvinna kommer att delta. Den gruppen ska få utbildning i urvalsprocess och mångfald.
• Man vill tona ner fysen, arbetet ser annorlunda ut idag.
• Vill öka mångfalden då de har många områden med mycket invandrare, bland annat genom att ha Prova På-dagar för invandrare.
• Ha konkreta mål och hur snabbt ska vi nå dem?
• Se över utbildningskraven vid rekrytering, inte ha SMO som krav.

Avslutningsvis pratade Christer Flodfält från Kommunal om sin syn på jämställdhet och mångfald.
• Han tycker utvecklingen går för sakta.
• Har vision att det ska bli fler kvinnliga befäl.
• Om varför det söker sig så lite personer med invandrarbakgrund till räddningstjänsten tror han att det kan bero på att i många andra länder så har men en annan syn på oss, många gånger så tror de att vi tillhör militären och kanske blir mindre populära därför.
• Vad är kravet för att bli befäl, måste man ha jobbat i 20 år eller måste man ha åkt på 100 trafikolyckor. Är det inte viktigare att man är bra på att leda och fördela arbetet, ”smart ledarskap” och att vara ”ödmjuk inför situationen”.

Vi bestämde i slutet av träffen att vi gärna såg en ny träff nästa år och de två Räddningstjänsterna som anmälde sitt intresse var Räddningstjänsten Syd och Sundsvall, där lotten föll på Syd.
Förhoppningsvis så ställer SRV upp med bidrag som vid de två tidigare träffarna annars motsäger det ju lite det som de agiterade för på Almåsa kursgård om att det skulle satsas mer på jämlikhet och kvinnliga brandmän.