Nätverket för kvinnor inom räddningstjänsten
Nätverket Kvinnor inom Räddningstjänsten
HemArtiklar med etikett"heltidsbrandman" (Page 3)

heltidsbrandmanEtikett

Orvar_Stambertartikel[1]

– Jag ser det som att få verktyg för personlig utveckling. Det handlar ju i grunden om mänskliga rättigheter och allas lika värde, säger Orvar Stambert, styrkeledare på Huddinge brandstation, som tycker att Projekt Självklart är ”ett bra och nödvändigt initiativ”. Bild och text: Åsa Hammar suntliv.nu

Projekt
Brandmän ska inte bara kunna släcka bränder. De ska också kunna prata med folk, utbilda och vara pedagogiska. Och de ska kunna vara kvinnor, ha ett annat etniskt ursprung och ha olika sexuell läggning. Det menar cheferna för tre stora räddningstjänster. Därför startade de projekt Självklart.
Målet för projektet är att skapa mer jämställdhet och mångfald för både verksamhet och arbetsmiljö, inom räddningstjänsterna i Södertörn, Attunda och Norrtälje.
Det startade år 2012 och bygger på utbildningar och värderingsövningar, och på att skapa handlingsplaner som ska se till att arbetet inte dör med projektets slut år 2014. Projektet finansieras delvis av pengar från den europeiska socialfonden, ESF.
larsgoran_uddholm100x270[1]

– Det finns ett intresse av att bevara de tunga momenten i yrket, säger Lars-Göran Uddholm, brandchef på Södertörns brandförsvarsförbund

Det är inte så enkelt att ifrågasätta den traditionella brandmannarollen. I brandmannayrket har det alltid varit stort fokus på den fysiska förmågan, påpekar Lars-Göran Uddholm, brandchef på Södertörns brandförsvarsförbund.
– Det finns ett intresse av att bevara de tunga momenten i yrket, för att behålla identiteten kring brandmannen som en he-man. Där passar inte kvinnor in, och inte heller ny teknik som gör arbetet lättare och mer effektivt, säger han.
Men brandmannayrket har förändrats de senaste trettio, fyrtio åren. Idag består jobbet till stor del av att arbeta förebyggande, skapa förtroende och utbilda olika grupper ute i samhället.
– Nu är vi en del av kommunernas samlade säkerhetsarbete. Vi ska både kunna prata med ungdomar på fritids och släcka bränder. Då är det viktigt att vara en bra förebild och attrahera många olika sorters människor.
Cheferna deltar också
Under två år ska alla brandmän i de tre räddningstjänsterna Södertörn, Attunda och Norrtälje gå ett par heldagsutbildningar. Också cheferna deltar, och går dessutom egna utbildningar. Det handlar inte specifikt om jämställdhet inom räddningstjänsten, utan mer allmänt om värdet i att ha olika erfarenheter och bakgrund.
– Det är de värderingar som finns i samhället idag, och de ska finnas i vår organisation också, säger Lars-Göran Uddholm.
Kartlagt lokaler och omklädningsrum
Projektgruppen för Självklart har också med hjälp av lokala chefer och skyddsombud kartlagt den fysiska miljön på alla de 18 brandstationer som ingår i de tre räddningstjänsterna. De har undersökt omklädningsrum, verktyg och utryckningsbilar utifrån hur de är anpassade för både kvinnor och män och personer med olika etnisk bakgrund.
annsofi200l[1]

Rekrytering var känsligt att prata om. Därför handlar utbildningarna i Projekt Självkart nu mera om hur de som redan är anställda ska förhålla sig till varandra, berättar projektledaren Ann-Sofie Johansson.

– Det finns på flera ställen till exempel inga dörrar till männens omklädningsrum. Det är ju bara män där, så man har inte tyckt det behövts, säger Ann-Sofie Johansson, projektledare för Självklart.
Det är inte så svårt att hänga på en ny dörr. Krångligare blir det när man behöver bygga om för att kvinnorna ska kunna komma till gymmet utan att behöva passera männens omklädningsrum. Eller att bygga ett omklädningsrum för kvinnor som inte ligger för långt bort från utryckningshallen, som har egen toalett och där larmet hörs – alltså inga självklarheter idag.
Brandmännen positiva
Hur har projekt tagits emot av brandmännen då? En av dem är Orvar Stambert, styrkeledare på Huddinge brandstation. Han och hans arbetsgrupp har gått gemensamt på en hel utbildningsdag, och har en till framför sig hösten 2013. Projekt Självklart är ett bra och nödvändigt initiativ, tycker han.
– Jag ser det som att få verktyg för personlig utveckling, säger han. Det handlar ju i grunden om mänskliga rättigheter och allas lika värde.
Det har mest varit positiva reaktioner, enligt Ann-Sofie Johansson. I början ingick i utbildningsdagarna diskussioner om rekrytering, men det rev upp mycket känslor.
– Det blev ganska infekterade diskussioner. ”Vadå, duger inte jag? Ska vi kvotera in folk som ska göra mitt jobb nu?” Nu pratar vi inte längre rekrytering, utan inser att vi måste börja med dem som jobbar i räddningstjänsten idag, säger hon.
Vad händer efter projektet då? Ja, en utbildning i jämställdhet räcker inte för att skapa nya värderingar i en så traditionstyngd organisation som räddningstjänsten, menar projektledaren Ann-Sofie Johansson.
– Cheferna måste förstå sitt ansvar och bestämma sig för att driva det här vidare. Det är de som sätter kulturen i organisationen.
Lars-Göran Uddholm håller med:
– Min stora utmaning nu är att ta hand om resultatet av den här satsningen, säger han.

MSB:s handlingsprogram för ökad jämställdhet och mångfald i det kommunala säkerhetsarbetet antogs 2009. Nu har programmet reviderats och uppdaterats under 2012 och det gäller fram till och med 2014.
Redan 1997 fick dåvarande Räddningsverket i sitt regleringsbrev uppdraget att utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att öka rekryteringen av kvinnor som brandmän.
Arbetet fortsatte. Våren 2009 fastställde MSB ett handlingsprogram för ökad jämställdhet och mångfald.
Mera nätverk:
De väsentliga dragen ligger fast. Bland nyheterna märks en ökad satsning på att bilda nätverk för att intresserade inom räddningstjänsterna ska kunna stötta varandra. Där framhålls också att MSB ska producera informationsmaterial som räddningstjänsterna kan använda gentemot allmänheten.Det nya reviderade handlingsprogrammet gäller fram till slutet av 2014.
Lena Brunzell från MSB:
”Det som är nytt i programmet är att vi nu lägger mer fokus på aktiviteter som stödjer räddningstjänsterna i deras arbete med jämställdhet- och mångfald. Genom att erbjuda seminarier och nätverksträffar på nationell, regional och lokal nivå vill vi sprida forskningsresultat goda exempel och erfarenheter från arbeten och projekt i räddningstjänsten. Genom träffarna kan de engagerade också knyta nya kontakter. På så sätt uppstår nätverk och samarbetspartners. MSB kommer också att lägga mer kraft på att nå beslutsfattarna, inte minst de politiker som bestämmer över räddningstjänsten runt om i kommunerna”.
Läs mer här Reviderat_handlingsprogram_2013

20130716_110149 20130716_110413
Ordförande rapporterar från Mullhouse.Frankrike
I Juli 2013 hölls CTIF sitt 4:e möte för arbetsgruppen “Woman in Fire and Rescue Services” i Mullhouse, Mona Hjortzberg från KIR/HkBm och Lena Brunzell från MSB representerade Sverige.
Tatian Eremina ordförande i gruppen välkomnade alla deltagare till mötet som kom från olika delar av världen. Representanter från bla Österike, Ryssland, Frankrike och Finland var där.
En av frågorna som togs upp från förgående mötet i Belgrad i april var att se över arbetsuppgifter som skulle driva arbetsgruppen ”Woman in Fire and Rescue Service vidare i utvecklingen.
Sverige hade som uppgift att sammanställa ett underlag med frågor som berör kvinnor inom räddningstjänsten, dess historia från deras första kvinna i räddningstjänsten till statistik som berör deras arbetsuppgifter och arbetsmiljö i olika frågeställningar. Lena redovisade detta förslag på underlag.
Mona redogjorde Sveriges utveckling för kvinnor inom räddningstjänsten där hon redovisade fakta historiken med statistik på antal kvinnor inom räddningstjänsten och dess utveckling till idag. Redovisningen omfattade frågor som man arbetat med från dag ett när ”Q8 projektet ” startade och de första kvinnliga brandmännen som anställdes tills idag.
Frågorna som lokaler, kläder, attityder, graviditet, är några som lyftes upp. HkBms (arbetsgrupp inom Kommunal) arbete med Riksdag, Regering och myndigheter som berört dessa områden med resultat av lagförändringar till sammanställda handlingsplaner och nätverksträffar. Mer som redovisades var utvecklingen med vår ideella förening KIR.
KIR som driver vidare våra nätverksträffar och sammanställa fakta på vår hemsida, vars syfte är att nå ut information till alla, från arbetsgivare till privatpersoner och inte minst den viktiga roll som vi har att visa oss som förebilder för framtidens brandmän, kvinnor som män.
Österikes uppgift var att skapa en hemsida, Pamela presenterade ett förslag hur det kunde se ut och ska vara klar för kommande möte. Finlands representant fick som uppgift att för kommande möte ha skickat ut underlaget från Sverige i en form av en enkät där alla länder inom CTIF skulle besvara.
Syftet med mötena är att i likhet med CTIF:s uppdrag, ska arbetsgruppen arbeta med att sprida erfarenheter och dra lärdom av varandra.
Nästa möte kommer att hållas på våren 2014 i Finland.

DSC_0122
Annika MSB Konferencier
Vilka metoder fungerar? Hur hanterar vi motståndet? Och hur vet vi att den service vi ger är jämställd? Några frågor som lyftes fram på seminariumet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Karlstads universitet och Sveriges Kommuner och Landsting bjöd in politiker, myndigheter, räddningstjänsten och fackförbunden för att delta och medverka.
Tillställningen hölls på Globen arena den 17-18 september. Det var 200 deltagare från hela landet som bestod av personer från MSB, SKL, politiker från olika kommuner och direktioner. Jämställdhetsfrågan har växt under dessa år och inbjudan till seminariet har gått ut till alla räddningtjänster. Det blev brandchefer, brandmän och representander från 40 st räddningstjänster på plats. – Det stora intresset känns helt fantastisk säger Lena Brunzell MSB som var med och arrangerade seminariumet.
Lukas
Lukas svärd fick börja seminariumet med att berätta hans erfarenhet under sina år som brandman. Han föddes som en flicka och han har fått anpassa sin arbetsdag för att ingen skulle upptäcka det.
Viggo
Viggo Lundberg förläste om ”jämställd brandkår är livsfarligt” Om högerextremismens intresse för räddningstjänsten.
Från Kir styrelse var Malin Holm vice ordförande medverka i en av workshops ”starka viljor, tydlig inriktning och företagsanda i räddningstjänsten” och Mona Hjortzberg ordförande medverkade i den avslutande paneldebatt om ”hur går vi vidare”. – Det är viktigt att det var så många från räddningstjänsten som kom till seminariumet så vi kan komma vidare i detta arbete som är otroligt viktigt säger Mona.
Mona fortsätter: – Vi i KIR och HkBm vill att räddningstjänsterna,politikerna och myndigheterna tar med sig diskussionerna och fortsätter att jobba vidare i dessa frågor. För att det är vi som kan göra skillnaden, ni och vi tillsammans.

Årets nätverksträff hålls på Nova Park i Knivsta och alla kvinnor som arbetar operativt inom
räddningstjänsten är välkomna . I två dagar har du chansen att träffa arbetskamrater från
hela landet. På agendan finns bla. Nätverket kvinnor inom räddningstjänstens årsmöte,
intressanta föreläsningar och workshops.
Vi vill att du anmäler dig senast 30 augusti. Kostnaden för nätverksträffen är medlemsavgiften
på 200 kronor som man betalar in på BG 724-1441, glöm inte skriva ditt namn!
Vid frågor ber vi dig kontakta:
Catharina Wennström, 0768 54 79 79 eller catharina.wennstrom@brandkaren-attunda.se
Jenny Davidsson, 0708-81 41 61, jenny.davidsson@brandkaren-attunda.se eller Mona Hjortzberg 0736562025 ordforande@kirtj.se
Varmt välkommen!
Gå till anmälan

Mälardalen går med
i Västerås första Pride
Ta på uniformen och gå med! Mälardalens
Brand- och Räddningsförbund uppmanar
hela organisationen att delta i sommarens
Pridefestival i Västerås.
Samordnat med Västerås Cityfestival
arran geras en Pridefestival den 27–29
juni. Det är premiär för Pride i Västerås
och räddningstjänsten vill vara med.
– Iförda uniform, förstås. Vi
vill visa att vi är en öppen
och tillåtande organisation,
säger Hans
Tollbom, avdelningschef
på Mälar dalens
Brand- och Räddningsförbund.
Alla medarbetare
ska få en inbjudan att
delta, såväl i informationstältet
som i paraden.
– Den som deltar på
sin fritid får timersättning
efteråt. Läs mer här