Hur kan en organisation utvecklas till att bli mer jämställd? Ett vanligt svar
på den frågan är att vi alla måste öka vår medvetenhet och kunskap om
de strukturer, kulturer och rutiner med mera som orsakar orättvisa maktförhållanden. Först då kan förändringar bli möjliga. Kvinnor inom räddningstjänsten har under många år varit med och samverkat inom olika projekt, ett har nu blivit en byggnorm.
På många brandstationer i Sverige sker en omfördelning av kvinnor och män. Detta innebär behov av nya omklädningsrum.
På några håll i landet har det byggts gemensamma omklädningsrum. Lösningen innebär ett enda omklädningsrum för alla, oavsett könstillhörighet. Personalen har egna, traditionella, skåp i ett omklädningsrum. Duschar gör personalen enskilt i varje dusch-bås. beskriver erfarenheter av ett gemensamt omklädningsrum på brandstationer. Rapporten är baserad på intervjuer med personal och på en litteraturgenomgång.
Inom rapportens ramar har inga nackdelar med gemensamt omklädningsrum framkommit. Att bygga ett gemensamt omklädningsrum bidrar till att lösa de utmaningar, som är identifierade på landets brandstationer.
Läs rapporten Lägesrapport Gemensamma omklädningsrum.
Konceptet Social byggnorm, med brandstationer som exempel, är resultatet av
ett innovations- och samverkansprojekt mellan Södertörns brandförsvarsförbund, Carlstedt Arkitekter och Högskolan i Halmstad under 2017–2018.
Utifrån ett normkritiskt perspektiv syftade projektet till att undersöka, utmana
och förändra den fysiska miljön på brandstationer. Tillsammans har forskare
(med både design- och samhällsvetenskaplig bakgrund), brandmän,
arkitekter och arkitektstudenter arbetat fram idén och exempel genom bland
annat intervjuer, observationer, tidigare forskning, workshops, prototyper och
tester. Arkitekter och forskare utanför projektgruppen, representanter från
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Nätverket för kvinnor inom
räddningstjänsten, fackförbundet Kommunal samt kommunala fastighetskontor
har gett värdefulla synpunkter under utvecklingen av materialet. Projektet
finansierades av Vinnova.
Arbetet internationellt går vidare i denna fråga våra representanter för KIRtj har redovisat Sveriges arbete inom detta läs mer på
CTIF hemsida här
foto Julia Lönnborg