Hur kan omklädningsrummets utformning främja jämställdheten på framtidens brandstationer? Det finns i dag både lagkrav och vilja att arbeta med jämställdhetsfrågor i organisationer, även inom räddningstjänsten. På en brandstation har omklädningsrummet stor betydelse för både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Det här materialet beskriver vad omklädningsrum på brandstationer har med jämställdhet att göra och ska fungera som ett stöd för att hitta verktyg och lösningar till förändring

Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivare se till att arbetsförhållandena passar alla. Alla individer ska ha tillgång till lika rättigheter och möjligheter, oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan tros – uppfattning, funktionsvariation, sexuell läggning eller ålder. Ett omklädningsrum kan både främja och motverka diskriminering. Olika utformningar skapar olika förutsättningar för åter – hämtning, erfarenhetsutbyte, gemenskap och inkludering.

Den fysiska arbetsmiljön. Konceptet Social Byggnorm 18 handlar om att utforma brandstationer så att alla kan delta på lika villkor, att skapa jämlika och mer inkluderande arbetsmiljöer, lösningar för omklädning och gemensamma utrymmen. Detta ska motverka att kvinnor hamnar utanför sociala sammanhang på arbetsplatsen. Med fokus på social interaktion och normkritik inom byggnader som brandstationer

Implementering i brandstationer

Ett konkret exempel är omklädningsrum på brandstationer. Traditionellt har kvinnor varit i minoritet och ofta exkluderats från gemenskapen när de tvingats byta om separat från männen. Social Byggnorm 18 introducerar lösningar som:

  • Gemensamma återhämtningsrum där personal kan interagera även när dusch och ombyte sker individuellt.
  • Individuella dusch- och ombyteslösningar som flyttar social interaktion till andra gemensamma utrymmen.

Social byggnorm, utvecklades av ett innovations- och samverkansprojekt mellan Södertörns brandförsvarsförbund, Carlstedt Arkitekter och Högskolan i Halmstad under 2017–2018. Utifrån ett normkritiskt perspektiv syftade projektet till att undersöka, utmana och förändra den fysiska miljön på brandstationer. Tillsammans har forskare (med både design- och samhällsvetenskaplig bakgrund), brandmän, arkitekter och arkitektstudenter arbetat fram idén och exempel genom bland annat intervjuer, observationer, tidigare forskning, workshops, prototyper och tester. Arkitekter och forskare utanför projektgruppen, representanter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Nätverket för kvinnor inom räddningstjänsten, fackförbundet Kommunal samt kommunala fastighetskontor har gett värdefulla synpunkter under utvecklingen av materialet. Projektet finansierades av Vinnova

Dessa förändringar syftar till att förbättra både den fysiska och psykosociala miljön, vilket kan påverka attityder, rutiner och samarbete på arbetsplatsen.