Arbetsmiljön ska självklart vara fri från sexuella trakasserier, diskriminering och kränkningar och alla anställda ska kunna förverkliga sin fulla potential. Jämställdhet och inkluderande arbetsplatser är en förutsättning för att kunna rekrytera och behålla den kompetens som räddningstjänsten behöver. Därför är det viktigt att arbetsplatser kontinuerligt arbetar med den systematiska arbetsmiljön.
Metoo
#Metoo är en är en hashtag som skapades i sociala medier för att uppmärksamma hur omfattande sexuella trakasserier är mot kvinnor. Under en vecka i slutet av oktober/november 2017 kom över 100 vittnesmål in om kränkningar, trakasserier och sexuella trakasserier på https://metooraddning.jimdo.com under hashtagen #larmetgår som var uppropet för kvinnor som arbetar inom räddningstjänsten.
För att undersöka hur räddningstjänster runt om i Sverige arbetat med/kring #metoo och #larmetgår har nätverket kvinnor inom räddningstjänsten låtit sina medlemmar fylla i en enkät med frågor kring detta. Många av de uppgifter som framkommit i denna enkät är upprörande och beklagande och visar att ett fortsatt arbete kring kränkningar, trakasserier och sexuella trakasserier är en nödvändighet hos räddningstjänster i Sverige
Slutord från KIRtj och råd till räddningstjänsten utifrån enkäten:
Antalet och andelen kvinnor som söker sig till räddningstjänsten har ökat sedan starten 1997 men det innebär inte att alla vill stanna kvar.
Arbetet med #metoo, #larmetgår och en god arbetsmiljö måste fortsätta vara en prioriterad fråga inom Sveriges räddningstjänster. För att skapa trygga och inkluderande arbetsplatser behöver organisationerna fortsätta att diskutera olikheter, motverka nedvärderande jargonger och kulturer, utbilda kring härskartekniker samt främja gemenskap, trivsel och inkludering. Samtidigt krävs ett gemensamt ansvar där chefer visar vägen och medarbetare vågar säga ifrån när beteenden inte är acceptabla. Räddningstjänsterna behöver aktivt arbeta utifrån en gemensam värdegrund, säkerställa att denna präglar rekryteringar och ge alla medarbetare kunskap om hur kränkningar, trakasserier och sexuella trakasserier ska anmälas. Frågan är inte bara att larmet går – utan vad som händer därefter och hur ett långsiktigt förändringsarbete säkerställs.
Läs mer KIRtjs enkät metoo 2018
Källa: KIRtj
Varför slutar kvinnor i räddningstjänsten?
Om jämställdhetsarbetet inledningsvis koncentrerades på att få fler kvinnor att söka sig till räddningstjänsten och dess utbildningarna så ligger nu också ett stort fokus på att skapa förutsättningar för att kvinnor ska vilja arbeta kvar inom räddningstjänsten.
Våren 2021 publicerade forskarna Lena Grip och Stefan Karlsson vid Karlstads universitet en studie som de gjort på uppdrag av MSB: Räddningsutbildades karriärval. Studien visade att 41 procent av de kvinnor som under tio års tid gått ut SMO eller RUB, påbyggnadsåret för brandingenjörer, inte arbetar i räddningstjänsten. Motsvarande siffra för de män som under samma tid fullföljt utbildningarna var 29 procent.
Två år senare, våren 2023, gjorde Lena Grip och Stefan Karlsson en liknande studie på dem som under åren 2010-2020 gått igenom MSB:s grundutbildningar för att bli deltidsbrandmän, räddningstjänstpersonal i beredskap. Också där visade det sig att en större andel av männen är kvar i räddningstjänsten. 70 procent av de män som besvarat enkäten jobbade som deltidsbrandmän, mot 50 procent av kvinnorna
Studier- MSB se här
Källa: MSB (idag MCF)