Klimakteriet på arbetsplatsen – för både kvinnor och män

Hormonella förändringar är en naturlig del av livet och berör både kvinnor och män. Dessa förändringar, såsom kvinnors klimakterium och mäns motsvarande tillstånd, ofta benämnt andropaus, kan påverka individens hälsa, välbefinnande och arbetsförmåga. Trots detta uppmärksammas frågan i begränsad omfattning inom många arbetsmiljöer.

Genom att hantera denna livsfas på ett öppet och stöttande sätt kan arbetsgivare inte bara bidra till en mer inkluderande arbetsplats, utan även stärka verksamhetens resultat. Ökad kunskap och tydliga rutiner om klimakteriet kan leda till minskad sjukfrånvaro, ökad trivsel och ett mer hållbart arbetsliv. 

Detta handlar inte enbart om individens situation. Det är i hög grad också en fråga om arbetsmiljö, kompetensförsörjning och jämlika villkor i arbetslivet. 

Förslag på hur arbetsgivare kan stötta medarbetare i klimakteriet:

  • Utbildning och information: Säkerställ att både chefer och medarbetare har kunskap om klimakteriet och dess påverkan. Genom att öka medvetenheten om hur symtom kan påverka arbetssituationen kan man minska tabun och skapa större förståelse.
  • Anpassningar och flexibilitet: Se över möjligheten att erbjuda individuella anpassningar för medarbetare som upplever besvär. Det kan exempelvis handla om träningsmöjlighet tillgång till vilorum, temperaturanpassning eller anpassade arbetskläder. Företagshälsovården kan vid behov bidra till att säkerställa att anpassningarna följer arbetsmiljölagstiftningen.
  • Stödinsatser: Företagshälsovården kan spela en viktig roll genom att erbjuda stöd som rådgivning, hälsoundersökningar, sömnskola och vägledning för att hantera symtom kopplade till klimakteriet till individen.
  • Öppen och inkluderande kultur: Arbeta aktivt för att skapa ett klimat där medarbetare känner sig trygga med att lyfta sina behov och utmaningar. En öppen dialog kan minska fördomar och bidra till ett mer stödjande och respektfullt arbetsklimat.

Riktlinje-upprättas!

Riktlinjen ska följas upp inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och vid behov revideras för att säkerställa fortsatt relevans och effektivitet.

Arbetet internationellt

I Storbritannien har flera räddningstjänster under de senaste åren tagit fram egna policys och riktlinjer kring klimakteriet som en del av sin arbetsmiljö och jämställdhetsarbete.

Exempel på detta är bland annat Cambridgeshire Fire and Rescue Service, London Fire Brigade, Merseyside Fire and Rescue Service och Humberside Fire and Rescue Service. Dessa organisationer har tagit fram strukturerade policys eller riktlinjer som omfattar hela klimakterieövergången, alltså inte bara menopausen, utan även perimenopaus och postmenopaus, steg för steg. 

Arbetet handlar främst om att förbättra arbetsmiljön och stödet för personal som påverkas av klimakteriebesvär.

Policys innehåller följande: 

  • utbildning och informationsinsatser för hela organisationen
  • utbildning för chefer i hur de ska hantera samtal och stöd
  • individuella arbetsanpassningar (till exempel pauser, flexibla arbetstider, anpassning av uniform och arbetsmiljö, omklädningsrum) 
  • förbättringar av arbetsmiljö vid insats (värme, återhämtning, hygien och tillgång till vatten/toaletter)
  • tydliga rutiner för riskbedömning och stöd via företagshälsa
  • arbete med att minska stigma och öka öppenhet kring klimakteriet

Flera av räddningstjänsterna har även infört obligatorisk utbildning om klimakteriet för all personal som till exempel https://www.cambsfire.gov.uk/news-and-incidents/news/2025/06/2025-06-20-fire-service-awarded-menopause-friendly-accreditation?utm_source=chatgpt.com samt skapat interna nätverk eller ”menopause champions” som fungerar som stöd och kunskapsbärare i organisationen.

Policys och riktlinjer visar att brittisk räddningstjänst har gått från att se klimakteriet som en privat hälsofråga till att behandla det som en systematisk arbetsmiljöfråga, alltså på samma nivå som andra hälsorelaterade arbetsanpassningar inom operativ verksamhet.

Här kan vi ta del av policy och handlingsplan kring klimakteriet.

Engelska fackförbundet för brandmän- Fire Brigades union – FBU Good Practice Guidance for Menopause

London Fire Drigade –  Menopause policy

Mens

Mens en arbetsmiljöfråga eftersom den påverkar hur kvinnor mår, arbetar och presterar, och därför behöver inkluderas i arbetsgivarens ansvar att skapa en säker, hälsosam och rättvis arbetsmiljö.

Det viktigaste är att förstå att mens är en naturlig process men kan ge symtom som smärta, trötthet, koncentrationssvårigheter och humörförändringar, vilket kan påverka både prestation och arbetsförmåga olika mycket från person till person.

Arbetsgivaren behöver också veta att sådana besvär ofta inte syns och att många anställda inte berättar om dem, bland annat på grund av tabu eller rädsla för konsekvenser. Därför är det viktigt med en öppen och trygg arbetsmiljö där det är okej att lyfta behov.  

För att förebygga problem bör arbetsgivaren arbeta systematiskt med arbetsmiljön. Det innebär att regelbundet undersöka arbetsmiljön, identifiera risker och vidta åtgärder innan ohälsa uppstår.  

Hur mensen påverkar och påverkas

Dessa hormonella förändringar kan påverka prestation, till exempel inom träning. Energi, styrka, uthållighet och återhämtning kan variera under cykeln. Många upplever bättre prestationsförmåga i mitten av cykeln, medan det kan kännas tyngre strax före eller under mens. Samtidigt visar forskning att påverkan inte är densamma för alla, och resultaten är ofta ganska olika mellan individer.  

Sammanfattningsvis innebär menscykeln att kroppens hormonbalans förändras över tid, vilket kan påverka både energinivå och prestation. Hur stor påverkan är varierar från person till person, därför är det viktigt att lära känna sin egen kropp och anpassa aktivitet efter hur man mår.

Viktiga tips

  • Anpassa efter hur du själv mår – det är individuellt
  • För dagbok över träning och mens för att hitta mönster
  • Var flexibel – du behöver inte följa en exakt plan

Kort sagt
Träna hårdare när du har mer energi (mitten av cykeln) och lugnare när kroppen känns trött (mens och innan mens).

  • Träna hårdare när energin är hög (mitten av cykeln) 
  • Träna lugnare när kroppen känns trött (mens och innan mens) 
  • Lyssna på kroppen – det är individuellt

Träningsupplägg/ Tips 

Kolla här

Katarina Woxnereud

Isabella Fransen

Vetenskapliga studier om mens 

Här är en lista på intressanta vetenskapliga studier som involverar mens. Listan kan aldrig vara komplett eftersom det kommer nya studier hela tiden men ger lite lästips för den som vill kika på forskning kring mens.

Mens och träning

Rebekka J Findlay, Eilidh H R Macrae, Ian Y Whyte, Chris Easton & Laura J Forrest (2019). How the menstrual cycle and menstruation affect sporting performance: experiences and perceptions of elite female rugby players. British Journal of Sports Medicine.

http://dx.doi.org/10.1136/bjsports-2019-101486 

Iskender Güler (2020). Investigation of the effect of menstruation period on sportive performance of women’s volleyball players. African Educational Research Journal. 

https://doi.org/10.30918/AERJ.82.20.068 

Alexandra Caballero-Guzmán & María Mercedes Lafaurie-Villamil (2020). Swimming and menstruation: a qualitative study in elite female swimmers. Revista de la Facultad de Medicina. 

http://dx.doi.org/10.15446/revfacmed.v68n3.76135 

Mikaeli Anne Carmichael, Rebecca Louise Thomson, Lisa Jane Moran & Thomas Philip Wycherley (2021). The Impact of Menstrual Cycle Phase on Athletes’ Performance: A Narrative Review. International Journal of Environmental Research and Public Health.

https://doi.org/10.3390/ijerph18041667 

Länk till

https://menskompetens.se/wp-content/uploads/2022/09/Vetenskapliga-studier-om-mens.pdf