Klimateriet

Nationella arbetet inom räddningstjänsten

KIRtj har under många år arbetat aktivt med dessa frågor både nationellt och internationellt

Vi ser ett betydande behov av att lyfta dessa frågor för att sprida befintlig kunskap, skapa bättre förutsättningar för våra medlemmar och bidra till att branschen tar ett större ansvar för arbetsmiljöarbetet på landets arbetsplatser.

I samverkan med NJR och MSB genomförde KIRtj ett seminarium med fokus på graviditet, föräldraskap och klimakteriet. Seminariets syfte var att samla experter inom respektive område, tillsammans med arbetsgivare och branschföreträdare, för att öka kunskapen, utbyta erfarenheter och identifiera framgångsfaktorer för ett hållbart arbetsmiljöarbete.

Genom ökad kunskap och medvetenhet kan räddningstjänsterna skapa en mer inkluderande och hälsofrämjande arbetsmiljö för alla medarbetare.

En viktig del i detta arbete är att säkerställa utbildning och information om klimakteriet för både chefer och medarbetare. Genom att tillgängliggöra kunskap och öka förståelsen för hur klimakteriets symtom kan påverka arbetslivet kan vi minska stigma, främja ett öppet samtalsklimat och skapa bättre förutsättningar för att behålla och stödja kompetenta medarbetare genom hela arbetslivet

Klimakteriet påverkar både hälsa och arbetsförmåga – ändå pratas det sällan om på jobbet. Genom ökad kunskap, tydliga rutiner och ett öppet klimat kan arbetsgivare minska sjukfrånvaro, stärka trivseln och skapa en mer hållbar och inkluderande arbetsplats.

Klimakteriet är fortfarande ett ämne som sällan lyfts i många arbetsmiljöer, trots att det har en direkt påverkan på både välmående och arbetsförmåga. Genom att hantera denna livsfas på ett öppet och stöttande sätt kan arbetsgivare inte bara bidra till en mer inkluderande arbetsplats, utan även stärka verksamhetens resultat. Ökad kunskap om klimakteriet kan leda till minskad sjukfrånvaro, ökad trivsel och ett mer hållbart arbetsliv.

Detta handlar inte enbart om individens situation. Det är i hög grad också en fråga om arbetsmiljö, kompetensförsörjning och jämlika villkor i arbetslivet. Med rätt kunskap och tydliga rutiner kan organisationer både minska sjukfrånvaro och behålla värdefull erfarenhet, samtidigt som de skapar bättre förutsättningar för ett långsiktigt hållbart arbetsliv.

Klimakteriet på arbetsplatsen – för både kvinnor och män

Klimakteriet påverkar både kvinnor och män – men är fortfarande ett tabubelagt ämne på många arbetsplatser. Med ökad kunskap, stöd och ett öppet klimat kan arbetsgivare minska sjukfrånvaro, stärka trivseln och skapa en mer inkluderande och hållbar arbetsmiljö.

Klimakteriet, hos både kvinnor och män, är en naturlig del av livet som kan påverka hälsa, välbefinnande och arbetsförmåga. Trots detta uppmärksammas ämnet sällan i arbetslivet. Genom ökad kunskap, strukturerade stödinsatser och ett öppet arbetsklimat kan organisationer främja jämlika villkor, minska sjukfrånvaro samt bidra till en hållbar och inkluderande arbetsmiljö.

Hormonella förändringar är en naturlig del av livet och berör både kvinnor och män. Dessa förändringar, såsom kvinnors klimakterium och mäns motsvarande tillstånd, ofta benämnt andropaus, kan påverka individens hälsa, välbefinnande och arbetsförmåga. Trots detta uppmärksammas frågan i begränsad omfattning inom många arbetsmiljöer.

Genom att öka kunskapen och arbeta systematiskt med frågan kan arbetsgivare bidra till en mer inkluderande arbetsmiljö samt samtidigt stärka verksamhetens långsiktiga resultat. En ökad medvetenhet och förståelse kan bidra till minskad sjukfrånvaro, ökad trivsel och arbetsglädje samt förbättrade möjligheter att behålla erfaren och kompetent personal.

Frågan bör därför inte enbart betraktas som ett individuellt ansvar, utan även som en central arbetsmiljöfråga, samt en fråga om kompetensförsörjning och jämlika villkor i arbetslivet.

________________________________________

Åtgärder för arbetsgivare

Kunskapshöjande insatser

Arbetsgivare bör säkerställa att både chefer och medarbetare har relevant kunskap om hur hormonella förändringar kan påverka hälsa och arbetsförmåga. Ökad kunskap bidrar till att minska stigma och underlättar en öppen och konstruktiv dialog kring individuella behov.

Anpassning och flexibilitet

Se över möjligheten att erbjuda individuella anpassningar för medarbetare som upplever besvär. Det kan exempelvis handla om träningsmöjlighet tillgång till vilorum, temperaturanpassning eller anpassade arbetskläder.

Vid behov bör arbetsgivare möjliggöra individuella arbetsanpassningar. Exempel på åtgärder kan inkludera:

• flexibla arbetstider

• möjlighet till återhämtning under arbetsdagen

• tillgång till vilorum

• temperaturanpassning samt anpassade arbetskläder

Företagshälsovården kan, där så är aktuellt, bistå i arbetet med att säkerställa att åtgärder vidtas i enlighet med gällande arbetsmiljölagstiftning.

Stödinsatser

Företagshälsovården utgör en viktig resurs och kan erbjuda stöd i form av rådgivning, hälsoundersökningar samt insatser kopplade till sömn, stress och livsstilsfaktorer. Därutöver kan vägledning ges avseende hantering av hormonrelaterade besvär i arbetslivet.

Ett inkluderande arbetsklimat

Det är av central betydelse att arbetsgivare verkar för ett öppet och inkluderande arbetsklimat där medarbetare känner sig trygga att kommunicera behov kopplade till hälsa och arbetsförutsättningar. Ett sådant klimat bidrar till att motverka fördomar samt stärker tillit, samarbete och organisatoriskt välbefinnande.

Riktlinje ska upprättas och följas upp inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) och vid behov revideras för att säkerställa fortsatt relevans och effektivitet.

______________________________________________________________________

Utbildning

Internationellt

Flera av räddningstjänsterna har även infört obligatorisk utbildning om klimakteriet för all personal som till exempel samt skapat interna nätverk eller ”menopause champions” som fungerar som stöd och kunskaps bärare i organisationen.

Policys och riktlinjer

visar att brittisk räddningstjänst har gått från att se klimakteriet som en privat hälsofråga till att behandla det som en systematisk arbetsmiljöfråga, alltså på samma nivå som andra hälsorelaterade arbetsanpassningar inom operativ verksamhet.