Nätverket för kvinnor inom räddningstjänsten
Nätverket Kvinnor inom Räddningstjänsten
HemArtiklar med etikett"meetoo"

meetooEtikett


b55a2f01-0c4a-4205-8c36-8c28484c1ac1
Foto: Pontus Lundahl/TT
I samband med upproret #metoo i höstas var det många branscher som organiserade sig och skapade egna hashtags för att belysa och uppmärksamma åratal av trakasserier och övergrepp som måste få ett slut. Försvarsmaktens var #givaktochbitihop och för räddningstjänsten #larmetgår. Inom räddningstjänsterna har det efter upproret varit rätt så tyst i frågan. Kvinnorna inom räddningstjänsten kräver en förändring. Att trakasserier, sexuella trakasserier och det nedvärderande språkbruk som finns tas på yttersta allvar, för att få det att upphöra. Så nu ställer vi frågan till alla, hur jobbar vi vidare?
Den 21 februari var representanter från KIRtj:s styrelse på besök i Boden på I19 (infanteri/armen) efter en inbjudan från I19s nätverk för kvinnor. På varje förband inom försvarsmakten ska det finnas ett nätverk för kvinnor. Vid besöket på I19 deltog även representanter från A9:s (Artilleriet i Boden) samt F21:s (Flygvapnet i Luleå) kvinnliga nätverk.
20180221_161344
Foto: Mona Hjortzberg
Militären är liksom räddningstjänsten två mansdominerade arbetsplatser med liknande problematik. Forskning 1 visar att militären precis som räddningstjänsten har svårt att få kvinnor att stanna på arbetsplatserna. Hos militären har det framkommit att det i stor utsträckning beror på få möjligheter till personlig utveckling, sexuella trakasserier, bristande utrustning, personalpolitiken och dåligt ledarskap. Inom militären var 2016 ca 6 % av officerarna kvinnor. Vi kan dra liknande paralleller till räddningstjänsten. På KIRtj:s senaste nätverksträff där diskussioner om varför kvinnor inom räddningstjänsten slutar visade på liknande orsaker.
En intressant punkt som noterades på mötet i Boden var att olika regementschefer arbetade olika med de kvinnliga nätverken. Ett av förbanden som var representerade på mötet hade obligatorisk närvaro på sina nätverksmöten (3-4 gånger per år) med en aktiv regementschef som till möten skickade olika frågor att få svar på från gruppen. Upplevelsen på träffen var att de var de förbandet som även hade den bästa arbetsmiljön för kvinnorna, samt hade lyckats bäst med sin rekrytering av kvinnor.
Efter upproret #givaktochbitihop blev samtliga ansvariga för de kvinnliga nätverken inom armen kallade på möte till arméchefen, för att delge sina synpunkter och åsikter om hur arbetet ska fortsätta inom militären för att få en bättre arbetsmiljö och för att få stopp på trakasserierna. De hade senare på sin årliga nationella nätverksträff (NOAK) ca 500 deltagare.
Inom räddningstjänsterna har det efter upproret #larmetgår varit tyst i frågan. Vi i nätverket KIRtj arbetar för att bevaka och påverka hur kvinnor bemöts inom räddningstjänsten och vara med och påverka branschens utveckling till en trygg och säker arbetsplats. Där vi respekterar varandras olikheter och ALLTID arbetar under samma villkor.
KIRtj har arbetat länge med frågorna kring attityden inom branschen. Ända sedan de första kvinnliga brandmännen kom in på heltiden 1997 har det varit en stor fråga som inte har löst sig. KIRtj stöder upproret #larmetgår men nu måste arbetet fortsätta och bedrivas inom räddningstjänsten.
KIRTJ ser att:
• Chefer ska visa vägen! Utbildning och kompetenshöjning för chefer och ledare.
• Utbilda alla i hur vi beter oss mot varandra, i vett och etikett. Inte bara som en engångs utbildning utan i det vardagliga arbetet
• Aktivt ha med kvinnor i olika arbetsgrupper.
• Bygg omklädningsrum som inte exkluderar.
KIRtj kräver en förändring av arbetsplatskulturen på räddningstjänsterna och att trakasserier och sexuella trakasserier tas på yttersta allvar. Förebyggande arbetet är på gång med hur gör räddningstjänsten i praktiken för att få det att upphöra?
För mera information om filmen #larmetgår:
1)Om att (inte) passa in, Kvinnliga officerares erfarenheter kring att välja ett mansdominerat yrke
– Frida Linehagen, Linneuniversitetet

cropped-logo_kvinnorinomraddningstjansten-e1365497186480.png uppsala
Årets nätverksträff började med information från föreningen. Hur det kom sig att föreningen startade, vad som har hänt sedan den första kvinnliga brandmannen anställdes på heltid. Vilka som suttit med i styrelsen det senaste året samt vad föreningen har gjort under året.
Uppsala brandförsvar hälsade oss sedan välkomna och premiär visade sedan sina två nya rekryteringsfilmer, en för heltid och en för RIB
Vid årsmötet röstades Emelie Ullberg från Piteå räddningstjänst och Lucia Christensen från Nerikes brandkår in som nya styrelsemedlemmar. De som slutade i styrelsen var Angelica och Åse. Årsmötet valde även att ändra föreningen stadgar till att du inkludera alla kvinnor som verkar inom räddningstjänsten. Vilket betyder att även de som arbetar inom räddningstjänsterna men inte åker operativt samt de som går i skolan (SMO) nu kan vara fullvärdiga medlemar i föreningen.
Eftermiddagen avslutade sedan med att Charlotte Signahl föreläste om ”Måste jag älska varenda jävel?
Från Charlotte Signahls hemsida www.signahl.se:
Måste jag älska varenda jävel? – en föreläsning om livet som mångfaldsarbetare, om möten med intoleranta feminister, om konfrontationer med rasister, möten med tokliberaler, om dogmatiska vänsteraktivister, en och annan islamist och om kärleken till att vi alla innerst inne vill bli sedda, bekräftade och älskade. Eller kanske en föreläsning om psykologiska mekanismer bakom rädsla, trygghet och några etikettsknep för att överleva i en ny verklighet. Vad måste ett företag, en offentlig verksamhet eller en privatperson faktiskt veta, göra, leva upptill och förstå?
Dagen avslutades med inkvartering på hotellet, tillgång till sjöstugan där många givande samtal fördes samt gemensam middag.
Andra dagens förmiddag började med att Anna Isaksson och Emma Börjesson och berättade om projektet Origo. Från Göteborgs universitets hemsida www.gu.se
Design är ett kraftfullt verktyg i jämställdhetsarbetet, tror forskarna bakom projektet Origo. De har synat normerna i brandförsvaret och tagit fram produkter som ger helt nya perspektiv. Vad sägs till exempel om ett lås som går upp automatiskt vid en nödsituation, så att brandkåren slipper slå in dörren?
I samarbete med Brandförsvaret Södertörn har projektgruppen bakom Origo designat tre produkter som synliggör om normerna inom brandkåren. Vid sidan av brandlåset har de tagit fram en sport-bh som skyddar bröst och bröstvårtor vid fysisk aktivitet. De har också ritat ett alternativ till brandstationernas könsuppdelade omklädningsrum. Inga av koncepten som har tagits fram går att använda utan syftet är att väcka frågor och diskussion.
Resten av förmiddagen ägnades åt reflektion om varför vi inte är fler kvinnor som arbetar som brandmän? Statistiken visar att kvinnor i större omfattning slutar inom räddningstjänsten än vad männen gör (www.njr.nu).
Frågorna som vi pratade kring var bland annat
– Varför slutar kvinnor inom räddningstjänsten
– Vad gör att du inte trivs på ditt arbete
– Vad gör att du trivs på ditt arbete
Av de deltagande medlemmarna var det 57 % som har funderingar på att sluta inom räddningstjänsten. Vi påbörjade även arbete med en checklista som ska kunna hjälpa räddningstjänsterna att göra deras arbetsplats mer attraktiv, så att kvinnorna i större utsträckning väljer att stanna kvar samt börja arbeta inom räddningstjänsten.
Efter lunchen så avslutades våra två dagar med att Martin Ström kom och föreläste för oss om mindfullness.
Från www.mameluck.se om Martins Ströms föreläsning:
Arbetslivet blir alltmer intensivt och ställer höga krav på uppmärksamhet och fokus. För att hinna med försöker vi göra fler saker samtidigt – multitaska. När vi gör det hänger dessvärre hjärnan inte med, forskning visar att vi blir mindre produktiva när vi hoppar mellan flera olika uppgifter. Sättet vi arbetar på fungerar helt enkelt inte och vi blir mindre effektiva och mer stressade.
Så om svaret inte är multitasking, vad är det då? Ny forskning visar att vi kan träna hjärnans ”uppmärksamhetsmuskel” så att vi förblir fokuserade och lugna när vi står mitt i den storm som är vår arbetsdag. Träningen handlar om att ta kontroll över våra tankar och stänga av autopiloten.