2009 Sundsvall

Nätverksträff för kvinnliga heltidsanställda brandmän 2009!

På Hotell Södra Berget, Sundsvall, den 10-11 november träffades 35 tjejer från hela Sverige som jobbar heltid som brandmän i operativ tjänst.

Syftet med träffen var att få utbildning/info byta erfarenheter och stötta varandra i ett mansdominerat yrke. Alla tjejer var delaktiga och hade mycket att bidra med vilket det gjorde att träffen blev mycket bra. Vi arbetar för att förbättra både den fysiska och psykiska arbetsmiljön på Räddningstjänsterna i landet.

På programmet stod:

Dag 1
• Presentation av räddningstjänsten Sundsvall-Timrå
• Föreläsning med Emma Igelström
• Grupparbete

Dag 2
• Redovisning/diskussion i helgrupp
• HkBm
• MSB
• Avslutning

Ansvariga för träffen var Räddningstjänsten Sundsvall-Timrå i samarbete med HkBm och MSB.

Träffen inleddes av Tomas Öhrn, tf Räddningschef för Räddningstjänsten Sundsvall- Timrå (RST) och Bodil Hansson (S), ordförande i Räddningstjänstdirektionen Sundsvall- Timrå.

Tomas Öhrn informerade om förbundet som det ser ut idag och vad som görs lokalt för att öka andelen kvinnor i RST. Bland annat har det under sommaren 2009 anordnats ett brandläger för gymnasietjejer, där de fått prova de moment som ingår i brandmannens yrke. De har sett till att det finns kvinnlig representation i rekryteringsgruppen, man prioriterar de tjejer som vill göra praktik inom RST och att man byggde om Timrå station så att separata omklädningsrum fanns när de första kvinnliga brandmännen anställdes.

Bodil Hansson har själv erfarenhet av att starta upp ett kvinnligt nätverk inom det mansdominerade vägarbetaryrket. Utifrån sina erfarenheter gav hon oss fyra tänkvärda råd:
• Bestäm dagordningen – Vilka frågor är viktiga för oss att driva?
• Få in kvinnor på maktpositioner – Vidareutbildning, arbetsledare, chefspositioner.
• Stötta varandra – Det finns plats för flera kvinnor på höga poster.
• Bjud in männen – Berätta vad syftet med nätverket är.

Vi fick efter denna inledning se filmen om Sundsvallsbranden 1888, en händelse som givetvis format staden så som den ser ut idag.


Inspirerande föreläsning

Efter en kort bensträckare fick vi under en och en halv timme lyssna på Emma Igelströms gripande föreläsning.

Emma Igelström har tagit fyra VM-guld, ett VM-silver, tolv EM-guld, två EM-silver och tre EM-brons. Emma var den första kvinnan i världen som kom under drömgränsen 30 sekunder på 50 meter bröstsim. Igelström arbetar idag som chef inom näringslivet och är också expertkommentator inom simningen.

Emma berättade om tiden då hennes mål för dagen var att endast äta ett äpple och en banan trots att hon tränade 30 timmar i veckan.
På grund av tidiga och stora framgångar sattes Emma i ung ålder i hård träning och under hård press, bland 15 år äldre tjejer. Emmas liv blev siffror och prestationer samt att hon blev något istället för någon. Hon beskriver att hennes liv var som ett hjul med endast en tjock eker, vilket var simningen. Hennes dröm var att vinna ett OS-guld. Hjulet rullade därför väldigt ojämnt och dåligt och när ekern brast rasade allt. Drömmen gick i kras och hon kände sig ingenting värd. Vägen till att älska sig själv, värdesätta familj, vänner, jobb mm och få ett hjul med många jämntjocka ekrar har varit tuff och krokig. Viktiga personer, egna val har under årens lopp hjälpt Emma tillbaka och hon känner idag att hon har blivit någon igen.
Under resans gång har Emma tagit med sig många erfarenheter och lärdomar vilket hon som chef inom näringslivet värdesätter oerhört. Till exempel att uppskatta sina anställda för den de är och tillför gruppen, istället för resultatet de presterar.
Emmas lärdomar och tips:

• Skriv varje kväll upp tre bra saker som hänt under dagen
• Gör en drömlista. När du kommer på något som du vill göra, stort som litet, skriv upp det och bocka av eftersom.
• Vi har ett val- välj att må bra.
• Alla människor är värda att vara älskade.
• Säg till dig själv i spegeln sju gånger varje dag; Jag älskar dig!
• Prioritera dina val, du kan inte vara alla till lags.
• Ha glädje till det du gör!

Gruppdiskussioner
Efter Emmas föreläsning delades alla deltagare in i sex olika grupper där vi fick diskutera ett specifikt ämne i varje grupp. Vi funderade bland annat över hur det ser ut på våra och andras stationer idag. Hur vi skulle vilja ha det? Och vad vi har rätt att kräva.
De olika ämnena var: anställning, träning, pension, lokaler, omklädningsrum, graviditet jämställdhet samt kläder och utrustning.
Många av ämnena flyter ihop med varandra, och det märktes när vi diskuterade frågorna i gruppen. Redovisningen och diskussionerna i helgrupp påbörjades på tisdagen och efter att ha fått oss en god middag samt relaxat i hotellets spa på tisdagskvällen fortsatte helgruppsdiskussionerna på onsdag morgon.

Utifrån dessa diskussioner kom vi fram till några synpunkter och slutsatser under varje ämne:

Lokaler/Omklädningsrum

• Krav på separata dusch- omklädningsrum för män och kvinnor (AFS 2002:42)
• Som det ser ut idag har några kvinnor fått omklädnings/duschmöjligheter lokaliserat till avlägsna delar på stationen. Vilket medför att det är svårt att i vissa fall både höra larm och hinna till vagnhallen inom 90 sekunder. Dessutom måste de gå genom stationen i kontaminerade kläder alternativt i underkläderna för att komma till duschen.
• Ett annat problem är att tvättmaskiner ofta bara finns på herrarnas omklädningsrum. När man ska hämta/ lämna sin tvätt eller har tvättuppgiften kan det kännas besvärande att behöva gå in på herrarnas.
• Gruppen var överens om att lokalfrågor bör vara lösta innan anställning. Viktigt att arbetsgivaren är medveten och tar sitt ansvar eftersom det kan ta emot för en nyanställd (ofta ensam) tjej att ställa krav.
• Om bastu/relax finns på stationen bör den vara gemensam för kvinno/män för att alla ska kunna ta del av gemenskapen efter larm eller fys.
• Ett problem som några upplevt är att killarna vid gemensam bastu sitter utan handduk/badbyxor, vilket kan upplevas besvärande eller provocerande. Det underlättar om stationen har en policy för vad som gäller vid gemensamt bastubad.
• Vid ombyggnad av stationer är det viktigt att man är aktiv och informerar hur man skulle vilja ha det innan byggbeslut tas. Ett tips är att använda sig av flyttbara väggar i omklädnings/duschutrymmen, för att kunna expandera vid anställning av fler kvinnor.
• Få stationer har slussar för larmställ i anslutning till vagnhallen. Att ha larmställ bakom bilarna och vid tvätthall ska inte vara acceptabelt.
Det tipsades med tanke på detta om projektet ”Friska brandmän” där bland annat Kommunal och AMV arbetar tillsammans för att undersöka hur brandmännen utsätts för cancerframkallande ämnen. Vid frågor om detta kontakta Stefan Magnusson.
stefan.magnusson@kommunal.se

Anställning

Angående tester vid nyanställning trodde de flesta att homogena tester kommer bli svårt att uppnå, om det inte regleras uppifrån. Vi diskuterade att fokus gärna hamnar på fys testerna, det är viktigt att belysa att även stressrelaterade-, samarbets- och praktiska tester samt intervjuer är viktiga delar.

• Alla var överens om att det skulle vara negativt för individen att bli inkvoterad på grund av kön. Inget att sträva efter.
• Eftersom lagen säger att arbetsgivaren skall sträva efter en jämställd arbetsplats, kan positiv särbehandling förekomma. Det vill säga att vid två likvärdiga sökanden anställs kvinnan för att få en mer jämställd arbetsplats. Vid dessa tillfällen skulle det vara fördelaktigt om arbetsgivaren har ett färdigt dokument en handlingsplan för positiv särbehandling. På många arbetsplatser förekommer vikarielistor med turordning efter anställningstid. En svår fråga är om en kvinna med kortare anställningstid ska få gå före i turordningen.

Träning/Pension

• Vi kom fram till att arbetsgivaren troligtvis inte är skyldig att schemalägga fysträning under varje arbetspass, men att man borde ha rätt till ett visst antal timmar varje vecka. Under de perioder man eventuellt arbetar dagtid är det stora variationer på olika räddningstjänster, allt från fys en timme/vecka till ett pass varje dag. Kan det vara relaterat till vilka fyskrav arbetsgivaren ställer på oss? Se till att få det som gäller på din station (helst varje arbetspass, även dagtidsveckor) inskrivet i fysprofilen! Mona Hjortzberg (HkBm) återkommer angående vilka rättigheter vi har när det gäller schemalagd fys. Mona svarar: För det jobb vi har relaterar man till en rekommendation att inte ligga mindre än 2 pass i veckan.
• Förekomsten av ätstörningar på räddningstjänsterna togs upp. Vi konstaterade att många av tjejerna/ yngre killar är mycket noga med kost och träning samt att en del är kroppsfixerade. Brandmannen förr var en ”stor stark karl” med hantverkarbakgrund där träningsmani och kroppsfixering troligtvis var mer ovanligt. Idag kommer brandmän till stor del från SMO utbildningen och man bor ofta i kollektiv där det kan bli stort fokus på träning och mat. Några fall av ätstörningar bland kvinnliga brandmän är kända och många tjejer känner en ständig press på både vikt och träning. Många tjejer ligger nog på gränsen för vad som är hälsosamt utan att veta om det. Lyft frågan och informera chefer/ befäl för att öka medvetenheten. Ett handlingsprogram för sjukdomen kan vara bra, alternativt se över handlingsplan för sjukskrivning/alkoholism som kanske kan användas. Viktigast av allt är att kollegor, befäl och chefer vågar fråga samt tar sjukdomen på allvar. Ta hjälp av folkhälsovården och proffs inom området.
• Det skulle vara önskvärt med en nationell nivå på årliga fystester. Intressant att se vilka gränsvärden Winternet får fram i sin utredning? Några är positiva till att ha arbetsrelaterade banor som årliga tester. Idag är det endast rullbandstestet som är reglerat i lagen. Varje arbetsplats kan ha årliga tester utöver lagkravet. Vi hoppas att det inte får vara skäl nog till uppsägning av individen om man ej klarar av testerna. Kan det vara skäl till att omplacera någon i kommunen? Möjligheten finns att driva igenom lokala bestämmelser som då skall gå genom nämnden.
• Utbildning i kost och träningslära är bra men är fortfarande ett eget ansvar. Det som är lättillgängligt går åt, försök att få fruktkorgar istället för godisförråd! Vid övervikt eller dålig hälsa bör befäl, fysansvarig och chefer tillsammans med den berörda ta fram ett åtgärdsprogram. Försök att laga mer mat tillsammans. Inför varierade träningsprogram för hela skiftet.
• Om 30 år är det många av oss som ser sig själva som befäl eller något annat inom yrket. Fysiskt sett är det svårt att säga var vi står vid den tiden. Det ligger i allas intresse att få en bättre arbetsmiljö med bättre ergonomiska hjälpmedel och verktyg så vi alla håller längre.

Graviditet

• Handlingsplan bör finnas för gravida och ammande personal. Det finns en mall på Kommunals hemsida: http://www.kommunal.se/Medlem/Branscher-och-yrken/Raddningstjanst/Projekt/Forslag-till-handlingsplan/ som man kan kopiera eller omarbeta så den passar den egna arbetsplatsen.

• Generellt sett tycker majoriteten att en gravid eller ammande inte ska arbeta operativt för att skydda fostret på bästa sätt samt undvika oro för kvinnan och andra på skiftet. Det finns dock några som tycker det är upp till var och en att själv bestämma. Idag är det bara rök- och kemdykning som är reglerat och förbjudet i AFS. Om man mot sin vilja måste fortsätta åka operativt finns det andra paragrafer att hänvisa till. Kontakta Caroline Åberg (HkBm, se kontaktinformation) om du behöver hjälp. Ett tips är att man kan ta tillfället i akt under graviditeten att lära sig mer om vårt yrke, till exempel genom att åka med IL och på så sätt lära sig om taktik samt organisation på olycksplatsen.

• Vid graviditet skall arbetsgivaren försöka omplacera inom räddningstjänsten och finns ingen omplacerings tjänst att tillgå kontakta försäkringskassan angående havandeskapspenning.

• Under graviditet/amning skall samma anställningsförmåner erhållas(ex samma lön och förmåner såsom träning på arbetstid) Föräldrarledighetslag (1995:584) 18 § En kvinnlig arbetstagare som väntar barn, nyligen fött barn eller ammar har rätt att bli omplacerad till ett annat arbete med bibehållna anställningsförmåner under förutsättning att hon har förbjudits att fortsätta sitt vanliga arbete enligt föreskrift som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160). Lag (2003:373).

• Av tjejerna som var med på träffen så var det ingen som kände till någon som inte klarat av att komma tillbaka till operativ tjänst efter en graviditet om de har velat det.

Kläder/Utrustning

• Om arbetsgivaren står för underkläder har kvinnor rätt att få sport bh. Det går lätt att motivera att vi skall få extra pengar till den årliga potten då det är ett extra plagg som killarna inte behöver. Vad vi vet är det ingen som köper sport bh från klädleverantören då det inte finns i utbudet. Be klädansvarig att ställa krav om detta.
• De som har simning på schemat skall få badkläder från arbetsgivaren.
• Alla klädleverantörer har inte damstorlekar. Det finns även luckor bland männens storlekar mansstorlekar. Påverka leverantören eller byt ut dem. Passform på stationskläder är inget stort problem.
• Klädleverantörer som ombetts att ta fram mammakläder har gjort det men det har inte blivit bra. De flesta har istället låtit sömmerskor sy upp dem. När efterfrågan blir större hoppas vi på att bättre kläder tas fram.
• Passform på larmställ är inget stort problem, men alla klädleverantörer har inte damstorlekar och vissa luckor bland storlekarna fanns det också hos herrarna.
• Rätt storlekar på kemdräkter, stövlar, torrdräkter och överlevnadsdräkter är ett stort problem på många arbetsplatser. Trots att vatten läcker in i ärmar och skor och många storlekar för stora tar det flera år innan det köps in nytt på många ställen. Sätt press på arbetsgivaren, det är skyddsutrustning! Hänvisa till AFS 2001:3.
• Utrustning/bilar utvecklas hela tiden och på många ställen kan vi redan se att stegar samt hansabrädor fälls upp/ner automatiskt. Detta kommer förhoppningsvis att minska arbetsskador och felaktiga arbetsställningar.
• På många arbetsplatser kan det vara brist på träningsredskap och vikter. Prata med fysansvarig eller inköpsansvarig om att köpa in anpassade redskap.

Jämställdhet

En jämställdhetsplan/policy skall enligt lag finnas på alla arbetsplatser. Ofta antas kommunens plan utan ändringar till räddningstjänsten. Erfarenhet visar att kommunens plan ofta inte passar för räddningstjänsten.
• Exempel på innehåll i en jämställdhetsplan för räddningstjänsten är: Skyddsutrustning, rekryteringsgrupp, målsättning och positiv särbehandling m.m.
Efter att alla grupperna redovisat och vi diskuterat klart gick vi i rasande fart vidare i programmet. Turen hade kommit till HkBm som presenterade sig, informerade vad gruppen arbetat med sedan den bildades och vad man planerar det kommande året.

HkBm

Vad har HkBm gjort/deltagit i:

• Start-ht 06 Växsjö-kvinnofrågor.
• Vt -07 HkBm bildades.
• Sep-07 Träff med Jämo.
• Nov-07 Nätverksträff Örebro.
• Vt-08 Genusforskare, SRV och ELMIA.
• Sep-08 Skyddsmässan Älvsjö.
• Okt -08 Nätverksträff i Almåsa.
• Nov -08 Regionala branschrådet Halland/Småland.
• Nov -08 Jämställdhets utbildning Luleå.
• Maj -09 Utbildning i jämställdhet Skellefteå RTJ.
• Maj -09 Möte med arbetsmiljöverket AFS Stockholm.
• Maj -09 Möte MSB Karlstad.
• Sep -09 Fys grupps möte Stockholm.
• Okt -09 Fys konferens Skövde
• Nov -09 Centrala branchsrådet.
• Nov -09 Föreläsning 100 000 mötet Gränna.
• Nov -09 Nätverksträff i Sundsvall.

Vad gör HkBm?

• Arbetar för en bättre arbetsmiljö för kvinnliga brandmän, ex AFS, handlingsplan, fys, utrustning, lokaler, jämställdhetsutbildningar/frågor,
• Samarbetar med berörda myndigheter, MSB, arbetsmiljöverket,
• Engagerar oss aktivt i olika forum för att förmedla vårt budskap och därmed förbättra förutsättningar för heltidsanställda kvinnliga brandmän.
• Föreläser om jämställdhet och presenterar lösningar på dagens problem på räddningstjänster i landet. Det går bra att boka oss för detta, eller vad ni vill ha hjälp med. Kontakta oss, se nedan.
• Driver aktivt frågan om mötesplats för det kvinnliga nätverket.
• Uppdaterar adresslistan/maillistan med nya heltidanställda kvinnliga brandmän.
• Fungerar som bollplank för er vid eventuella funderingar eller problem.

Planerade uppdrag 2010

• Föreläsning Arne februari
• Brand 2010
• Skyddsmässan Sep-10
• Kommunalförbundsdagarna i Trollhättan Okt-10

Handlingsplan före, under och efter graviditet.

HkBm:s förslag till handlingsplan, finns att ladda ned på kommunals hemsida:

http://www.kommunal.se/Medlem/Branscher-och-yrken/Raddningstjanst/Projekt/Forslag-till-handlingsplan/
Kontakt information

• Graviditetsfrågor Caroline Åberg
carolineaberg@hotmail.com
0704542744
• Jämställdhetsfrågor Malin Holm malin.holm@nykoping.se
0706462233
• Fysfrågor Mona Hjortzberg mona.hjortzberg@kommunal.se
0736562025

Kommunals ordförande i räddningtjänsten branschråd
Owe Halvors angående samordning och övriga frågor
Owe.halvors@kommunal.se
0703100997

MSB

Sist ut i programmet var MSB:s representanter som informerade om myndigheten samt deras arbete med jämställdhet.

Håkan Axelsson började med att förklara vad MSB är; Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar har slagits ihop under samma tak samt blivit ”Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap” som består av 40 olika enheter.
MSB stödjer utvecklingen av jämställdhet, mångfald i kommunal räddningstjänst och att finansiera forskning på området. Jämställdhet- och mångfaldsfrågor får stadigt en ökad budget varje år.
MSB försöker att påverka räddningschefer och ledningarna på räddningstjänsterna att påverka politikerna som sätter budgeten.

Anders Axelsson berättade om de hinder för ökad jämställdhet man funnit. Bland annat är föreställningen om räddningstjänstens uppdrag och den stereotypa normen av brandmannen som en heterosexuell, stark, svensk man med arbetarbakgrund vara ett hinder för att få mer bredd på sökande till SMO utbildningen. Ett annat hinder är att det under utbildningen, både på skolan och under LIA, förekommit trakasserier. Räddningstjänsternas metoder att rekrytera ny personal kan också utgöra ett hinder, liksom den psykosociala eller den fysiska arbetsmiljön. När det gäller psykosocial arbetsmiljö är sublima utfrysningsmetoder förekommande. Anders presenterade även några slutsatser ur en rapport från USA: I den framkommer bland annat att om man tittar på andelen kvinnor i andra yrken som är jämförbara med brandmannayrket, så borde andelen kvinnliga brandmän utifrån detta vara cirka 17%. I USA har dock mer än hälften av stationerna aldrig haft en enda kvinnlig anställd. Detta beror på att kulturen på stationerna motsätter sig kvinnor. Kvinnorna utgör också ett hot mot mannens självkänsla då den ofta bygger på stoltheten att de är just brandmän, och utvalda att göra ett arbete som inte många klarar av. Om en kvinna kommer in och klarar jobbet sänks yrkets status för mannen samt hans självkänsla. Rapporten heter ”A national Report Card on Women in Firefighting” (2008) och finns att ladda hem på www.i-women.org. Anders tipsade även om en annan intressant rapport; ”Brandman och man” författad av Mathias Ericson, Institutionen för genusvetenskap, Göteborgs universitet. Finns att ladda hem på www.raddningsverket.se/templates/SRV_Page____24929.aspx

Lena Brunzell berättade att det 1997 kom ett uppdrag från regeringen att öka jämställdheten inom kommunal räddningstjänst. Efter Q8-projektet 1997 där 8 kvinnor fick brandmans utbildning har det fortsatt med andra satsningar, exempelvis prova på dagar. När SMO utbildningen kom 2003 blev det fritt för alla att söka brandmansutbildning, och sedan första intaget till skolorna har andelen kvinnliga sökanden stadigt legat på 9-10%.

Lena informerade också om vad MSB aktivt arbetar med idag inom jämställdhets- och mångfaldsområdet:

• MSB har nyligen beviljat stöd till 2 nya ramforskningsprojekt inom genusvetenskap kopplat till kommunal räddningstjänst.
• Man försöker också förändra gemene mans uppfattning om vem som kan bli brandman, bland annat har PR-byrån Newsroom anlitats för att ta fram en strategi och utforma ett åtgärdsprogram för att ändra föreställningarna. Det är också på gång en informationsfilm om heltids- och deltidsbrandmän där man gärna ser en kvinna som personifierar heltidsbrandmannen.
• Ett spännande projekt är ”En brandman för alla det goda exemplet” där man vill skapa en ”mönsterstation” som strävar efter jämn könsfördelning och att synlig mångfald råder. Detta kommer utlysas i början av 2010 och stationer får då ansöka/anmäla intresse.
• Bidrag betalas ut till kommunerna för aktiviteter som främjar mångfald och jämställdhet.
• Åtta tjänster för brandmän i operativ tjänst som ”regionala jämställdhets- och mångfaldsutvecklare” på 25% vardera har utlysts.
• Man försöker göra politiker medvetna genom att ta upp frågan om jämställdhet och mångfald och har i detta arbete kontakt med SKL.
• Man arbetar för att frågorna skall få större utrymme under SMO utbildningen, exempelvis genom att läsa genuskunskap och ha tydliga mål för fysisk kondition och styrka.
• Man arbetar för att förbättra den fysiska och psykosociala arbetsmiljön på de båda skolorna.

Brandmannens fysiska förmåga Delrapport 3 – Gränsvärden
Anders Axelsson berättade att nästa del i utvecklingsprojektet nu är på gång. Tidigare har typinsatser testats och utifrån dessa test har man tagit fram de delmoment som ”Storstadstestet” består av. De gränsvärden som används idag vilar dock ej på vetenskaplig grund, och MSB har nu gett i uppdrag till Winternet i Boden att ta fram gränsvärden som är vetenskapligt förankrade delrapporten skall vara klar vid halvårsskiftet 2011.

Information om vad som är pågående i nätverket heltidsanställda kvinnliga brandmän, kan ni finna på hemsidan www.brandsvaret.se . Alla är hjärtligt välkomna, sök medlemskap för att se aktuell information.

Vi fick information om hemsidan www.gaymotolyckor.se . Är ett nätverk som fungerar som stöd för hbt- personer och även arbetsgivare vid frågor och funderingar.

Glöm inte att gå in på www.rit.nu Där du kan finna information från fys konferensen 2009 i Skövde samt information om att nu from okt 2009 har man ändrat förutsättningar till att ta en medalj. Vilken tjej blir den första som tar en medalj? Fys konferensen 2010 i nov kommer att hållas av MSB Revinge och där guld medalj tävlingen kommer att hållas samtidigt.
Lycka till

Efter två intensiva dagar och många erfarenheter rikare avslutades träffen med frågan om vem som ska hålla nätverksträffen 2010. Linköping, som ska bli förbund med Norrköping visade intresse. Vi som varit med sedan första träffen i Örebro -07 kan med glädje konstatera att vi blir fler och fler samt att arbetsförhållanden på våra arbetsplatser långsamt utvecklas positivt. Vi är nu ca 90 st heltids anställda kvinnliga brandmän

Vi på räddningstjänsten Sundsvall-Timrå och HkBm vill tacka båda MSB för fortsatt stöd att kunna genomföra nätverksträffar samt ett stort tack alla andra som medverkat!

Dela med dig!

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>