21 timmar i en skogsbrand

Brandmän från hela landet har de senaste veckorna kämpat i de västmanländska skogarna. Thomas Wahtramäe och arbetskamraterna på Tyresö brandstation stod pall vid sjön Snyten.
Tomas W Tyresö
Thomas ”Bulten” Wahtramäe är en av alla de brandmän från olika delar av landet som deltagit i släckningsarbetet vid skogsbranden i Västmanland. Foto: Anna Norrby

Nu är de hemma igen, men i bilen hänger brandröken kvar trots städning.

Det var i tisdags som telefonerna plötsligt ringde hemma hos Tyresökollegerna.

– Ät ordentligt och vila ut, för i kväll ska ni åka till Västmanland, var beskedet. Först trodde jag att de skojade, men några timmar senare var vi på väg, berättar brandmannen Thomas ”Bulten” Wahtramäe.

Färden gick till Ramnäs. Där var det proppat med folk, alla möjliga räddningstjänster samlade.

– Vi visste inte var vi skulle hamna så vi fick leta upp staben för besked.

Det där med kommunikation skulle visa sig vara ett område med förbättringspotential. Det nya digitala kommunikationssystemet Rakel fungerade till exempel inte. Tyresögänget fick inte kontakt med andra grupper. Men så snart de fått sina arbetsuppgifter var det bara att koppla på autopiloten och jobba. Efter att ha klippt upp en vägbom fick de köra upp till Norberg och proviantera för att därefter hålla ställningarna vid sjön Snyten. Branden hade hoppat nästan en kilometer där. Tvärs över sjön.

Som att gå på glödande kol
När Thomas Wahtramäe, Linus Jonsson och resten av gänget kom fram var det mörkt i skogen. Brandmän från Hedemora, Köping och Västerås var redan där.

– Det var svart ute, vi kunde inte göra så mycket eftersom det är för farligt. Vi tar inga risker.

Vid tretiden på natten började det ljusna och släckningsarbetet var genast i full gång. Snart kom en helikopter och senare även de omtalade flygplanen. De jobbade på i ett sträck till framåt förmiddagen.

– Det är lurt med den här sortens skogsbränder. Du ser ingenting för branden är i marken. Rötterna brinner av. Du hör inget brak eller knak, träden bara faller tyst. Det är livsfarligt, berättar Linus Jonsson.

Thomas Wahtramäe jobbade även med släckningen av den stora branden i Tyresta nationalpark för 15 år sedan.

– Bara det inte blir som Tyresta, tänkte jag i bilen på väg upp till Västmanland. Tyresta var en toppbrand, då elden hoppar mellan trädkronorna och det dånar i skogen. Men vid Snyten såg vi ingenting, fast vi visste att elden fanns där. Marken är som glödande grillkol, två meter djupt och det kan glöda i en månad. Du kan sjunka ned i stora hål. Det är därför områden spärras av.

Tyresö brandstation har varit uppe i Västmanland i flera vändor. Under tiden var brandstationen hemma stängd nattetid. Andra stationer fick täcka upp medan styrkan istället släckte hundratals småbränder i Norbergstrakten.

– Vi höll en begränsningslinje, körde fram och tillbaka, såg till att vi fick vatten. Slangarna gick av hela tiden, men samarbetet fungerade bra både inom gruppen och med andra stationer och militären.

Liknar ett krig i fredstid
Så här efteråt är de nöjda med sina insatser. För någon kändes det ovant med så mycket övertid. Hemma hade de missat hämtning av barn på förskola och fritidsplaneringen hade alldeles brakat samman. Tankarna om vad de varit med om poppar upp.

– Det här var nog det närmaste man kan komma ett krig i fredstid. Den känslan fick vi, säger Linus Jonsson.

– Istället för att huka oss för granatsplitter och kulor fick vi akta oss så att inga träd föll i våra huvuden. Samma sak när flygplanen och helikoptrar kom och släppte stora mängder vatten, då gällde det att hålla sig undan, säger Thomas Wahtramäe.

Nu är kollegerna nyfikna på efterspelet och vilka lärdomar myndigheterna kommer att dra.

– Infrastrukturen är känslig nu för tiden, så uppföljningen ska bli kul. Vad kommer man att ändra på i fortsättningen? Det är något som är snett när det tar så lång tid att komma igång. Vi såg att militären ligger bra mycket längre fram än brandförsvaret. Nu pratas det också om räddningstjänsten i medierna, det är positivt. Var det till exempel rätt att lyfta hela styrkan från Tyresö och stänga vår station nattetid en vecka? säger Linus Jonsson.

linus_thomas

Linus Jonsson och Thomas Wahtramäe liknar skogsbranden i Västmanland vid en krigszon. Foto: Anna Norrby

Kollektivavtal gäller även i krisläge
I en exceptionell situation som denna har brandmän från olika delar av landet på kort varsel skickats till Västmanland för att hjälpa till. Vissa har i och med det arbetat många fler timmar än ordinarie arbetstid. Brandmännen vid Tyresö brandstation har inte haft några bekymmer med sin lön i och med arbetet med skogsbranden. Men för en del andra medlemmar på andra håll har det varit oklart vilken lön som faktiskt gäller.

Kommunals bestämda uppfattning är att Bilaga E:s skrivningar om kvalificerad övertid gäller för heltidsanställda brandmän som åker på larm. Kommunal kommer att begära tvisteförhandling för brott mot kollektivavtalet när det behövs.

– Våra medlemmar far på kort varsel i väg till Västmanland för att göra en stor insats för att rädda egendom och andra människors liv. Att då behöva känna osäkerhet om man får betalt som man ska eller ej är illa. Brandmän som åker på larm ska inte behöva fundera över om de får rätt lön, utan kunna ha helt fokus på uppgiften och säkerheten,
säger Lars-Göran Olsson är ombudsman i Kommunal Skåne.

Kommunals uppfattning om ersättningar till brandmän
För heltidsanställd brandman anställd på Bilaga E som åker på larm betalas ersättning enligt Bilaga E Särskilda bestämmelser till AB Övertid mm (§ 20) punkt 1 Kvalificerad övertid.

När brandmannen lämnar stationen eller den bestämda plats där resan påbörjas så åker hen på larm. Att brandplatsen ligger längre bort än i grannkommunen kan inte brandmannen hjälpa.

Av: Anna Norrby

webb@kommunal.se

Mer information till Kommunals medlemmar som berör försäkringar kring branden läs här

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.